Innovationsprogrammet Hoppet

Byggindustrin är den näst största användaren av plast, ca 40% av all plast som produceras. I Sverige motsvarar det ca 260 000 ton per år. Även om plasten enligt lag (sedan 2020) ska sorteras separat på byggplatsen så materialåtervinns bara ca 1,5%, huvuddelen av plasten går till förbränning.  För att vara med och ta ansvar för att en högre andel av den plast som finns inom byggindustrin cirkuleras är Stadsfastighetsförvaltningen en part inom forskningsprojektet Re-Cert Bygg, ett projekt vars syfte är att utveckla och tillverka byggprodukter innehållande återvunnen plast med hög kvalitet och lång användningstid enligt gällande kvalitetsmärkning och produktstandarder. Tack vare ett gott samarbete mellan parterna; RISE, Pipelife , Orbia Buiding & Infrastructure , Nordic Waterproofing , Van Werven , Stadsfastighetsförvaltningen, Framtiden AB, Castellum , Inovyn , Orbit Supply Chain, börjar nu produkter med hög återvunnen andel tas fram. För att utbudet av produkter med hög återvunnen andel ska kunna erbjudas måste vi alla också bli bättre på att sortera vårt plastavfall på byggarbetsplatsen. För inspiration är här en länk till den film om återvinning av byggplast som har tagits fram i ett kommunikationsprojekt finansierat av Formas. https://lnkd.in/dbyAgS6t 

Stort tack till Eva Kultje, Mikaela Lenz och Sara Borgström från WSP för alla samlade erfarenheter vi fick höra om under webbinariet om klimatpåverkan från byggnadsnära anläggning och markförstärkning förra veckan!   Under webbinariet presenterade WSP en utredning de gjort åt Stadsfastighetsförvaltningen som visar att det finns en betydande klimatpåverkan från mark-, anläggnings- och övriga arbeten inom fastighetsgränsen. Vi ser bland annat att olika tomter har olika förutsättningar och behov av pålning, schakt- och fyllnadsmassor, och bullerplank, vilka alla är stora klimatposter i sammanhanget.   Utredningen visar att beräkningsmetoden fungerar för olika projekt och förutsättningar, och i och med detta har vi från och med i år infört krav på att beräkna utsläpp från övrigt inom tomtgräns i våra byggprojekt.   I dagsläget är det bara byggnaden som har ett gränsvärde för hur mycket klimatpåverkande utsläpp som får genereras under byggprocessen - en så kallad klimatbudget. Vi utreder nu hur vi kan utöka våra gränsvärdeskrav för att även omfatta övrigt arbete inom tomtgränsen. Ju mer vi kan reducera byggnadens klimatpåverkan, desto större betydelse kommer utsläppen från detta övriga arbete att ha.   Utöver vår egen utredning fick vi höra om klimatdata för de 128 vanligaste anläggningsprodukterna som Fastighets- och gatukontoret i Malmö Stad använder, samt om olika vägar att ställa krav på minskad klimatpåverkan från markarbete och grundförstärkning vid nybyggnation.   Tack även till Magnus Ulaner, Klimat och hållbarhetsexpert, Sveriges Allmännytta & medlem i styrgruppen för Färdplan för fossilfri konkurrenskraft Bygg- och anläggningssektorn för utmärkt moderering!   Vill du läsa mer om Stadsfastigheters utredning och allt spännande vi fått lära oss? Du hittar rapporten på vår hemsida www.goteborg.se/hoppet Fotograf Lo Birgersson

Vi driver och deltar i en rad utforskande projekt både i våra byggprojekt och tillsammans med andra. I veckan byggde EVIA den prefabvägg i hampakalk (Biostone) som kommer brandtestas av Fire and Safety at RISE, för att möta våra krav. Ett härligt steg på vägen i vårt gemensamma Vinnovafinansierade projekt HempFab, som vi går i mål med till hösten. EVIA bygger sina prefabelement av trä från hyggesfritt skogsbruk, vilket bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser från skogen och biologisk mångfald i skogen. Flera klimatvinster värda att lyfta med dessa element!

I förskolan på Friedländers gata 20 har vi återanvänt bottenplattan och återbrukat allt från fönster, dörrar och fast inredning. Hör byggledare Angelica Starke berätta om arbetet och minskningen av klimatavtrycket på grund av detta. https://lnkd.in/d2gRTHRy?

Vill du veta mer om vilken klimatpåverkan byggnadsnära anläggningsarbeten och markförstärkning har? I samarbete med Färdplan för fossilfri konkurrenskraft "Bygg- och anläggningssektorn", Fastighets- och gatukontoret Malmö stad, Stadsfastighetsförvaltningen Göteborgs stad och WSP bjuder vi in till ett webbinarium med detta tema 2 april.   Webbinarium om klimatpåverkan från byggnadsnära anläggning och markförstärkning Byggsektorn står inför stora utmaningar och för att kunna nå målen enligt Färdplan för fossilfri konkurrenskraft Bygg- och anläggningssektorn behövs ett kunskapslyft och ett aktivt delande av erfarenheter. Vi ser också att klimatkraven i branschen börjar röra sig utanför byggnaden och även inkludera bland annat markförstärkning och anläggning nära och mellan byggnader. Under detta webbinarie presenteras flera exempel på projekt som undersökt olika infallsvinklar på klimatpåverkan från markförstärkning och anläggning.   Webbinariet kommer att spelas in och det kommer finnas möjlighet att ställa frågor i chatten.   Program Introduktion  • Magnus Ulaner – Klimat och hållbarhetsexpert, Sveriges Allmännytta & medlem i styrgruppen för Färdplan för fossilfri konkurrenskraft Bygg- och anläggningssektorn   Klimatdata för anläggningsprodukter - Malmö stad På uppdrag av Fastighets- och gatukontoret, Malmö stad, har WSP samlat in och beräknat klimatdata för produkter och material som används vid anläggningsprojekt.  • Jacqueline Nilsson & Karin Nilsson, Fastighets- och gatukontoret Malmö stad  • Mikaela Lenz, WSP   Klimatpåverkan från mark och anläggning i byggprojekt - Göteborgs stad På uppdrag av Stadsfastighetsförvaltningen, Göteborgs Stad, har WSP utfört klimatberäkningar för övrigt inom tomtgräns för tre projekt. Övrigt inom tomtgräns definieras som mark och grundläggning, anläggning, solceller och kompletterande åtgärder.  • Elsa Fahlén & Linnéa Eriksson, Stadsfastighetsförvaltningen Göteborgs stad  • Eva Kultje, WSP   Kravställning för minskad klimatpåverkan – SBUF I ett pågående SBUF-projekt utreder WSP tillsammans med andra hur kravställningen kan formuleras för att klimatoptimera markarbeten och grundförstärkning vid byggnation. Här beskrivs även hotspots för olika typer av projekt och hur denna kunskap kan användas för att effektivisera arbetet.  • Sara Borgström, WSP   Länk till anmälningssida finns i kommentar. Fotograf Lo Birgersson

Vad kan du om den moderna kolmilan? Idag har vi lärt oss massor om biokol! Visste du till exempel att du kan använda biokol till att både rena jorden och förbättra dess egenskaper för ökad växtlighet? Att det kan användas som klimatanpassningsåtgärd genom sin förmåga att suga upp och fördröja dagvatten? Att det är ett otroligt verktyg för koldioxidinfångning, -användning och -lagring, då biokol stannar i jorden i tusentals år istället för att återföras till atmosfären? Dessutom kan våra kor äta det för att minska deras utsläpp av kol till atmosfären, samtidigt som vi också kan använda värmen från biokolpannan till att värma upp våra hus. Tack Hjelmsäters Egendom och biokol.se för ett spännande och informativt besök!

I veckan besökte några av oss som arbetar med innovationsprojektet HempFab EVIA i deras fabrik för hampakalkelement i Lindome. HempFab är ett av våra innovationsprojekt där vi utforskar hållbart byggande och användningen av hållbara material. Inom projektet utforskar vi industriellt byggande och krav som brand och fukt tillsammans med EVIA, Wingårdhs, RISE Research Institutes of Sweden och Lund University. Projektet har finansiering av Vinnova och kommer att redovisa sitt resultat under hösten. Stort tack Niklas Holmquist för visningen och för att du driver på utvecklingen av hållbart industriellt byggande! Så viktigt att göra omställningsresan tillsammans med engagerade parter!

Nyligen träffades över 100 medarbetare från Chalmers och Göteborgs Stads stadsutvecklande förvaltningar för att främja samverkan och identifiera samarbetsmöjligheter. En förmiddag fullspäckad av stadens utmaningar och aktuell forskning inom områdena: Gestaltad livsmiljö/Biologisk mångfald Delaktighet Klimatanpassning / Vatten Cirkulära flöden Mobilitet   Temat cirkulära flöden tog utgångspunkt i de utmaningar som följer av övergången till en cirkulär ekonomi och en bygg- och stadsbyggnadssektor som förflyttar sig från ett i grunden linjärt till cirkulärt förhållningssätt till byggnadsmaterial och resurser.   Nina Jacobsson Stålheim, Framtiden, inledde med att identifiera branschgap inom hållbart byggande som behöver överbryggas på bara 5 år. Elsa Fahlén, stadsfastighetsförvaltningen, berättade hur vi kan möta stadens lokalbehov på ett cirkulärt och klimatneutralt sätt. Den viktigaste strategin är att sträva efter att möta lokalbehoven utan att bygga nytt och därtill att få igång en storskalig och effektiv återbruksmarknad.   Därefter fick vi höra om urban metabolism som ett systematiskt angreppssätt att bidra till utvecklingen av cirkulär ekonomi i städer, presenterat av docent Leonardo Rosado. Liane Thuvander, biträdande professor och ledare för CoDesign for Equitable Living Environments (CoDELE), avslutade med att berätta om cirkulära och inkluderande livsmiljöer.   Redan är ett möte inbokat mellan Stadsfastigheter och Chalmers för att diskutera vidare ett potentiellt samarbete. Träffen kommer att följas upp av nya insatser för att främja samverkan och identifiera samarbetsmöjligheter.

Är du intresserad av Stadsfastighetsförvaltningens klimatarbete i byggprojekt? I så fall rekommenderar vi att lyssna in på torsdagens webinarium med IVL och Byggsektorns Miljöberäkningsplattform (BM) där vi berättar om vårt klimatarbete - både historiskt och med en framåtblick! Anmälan och mer information i länken: https://lnkd.in/dDciFt-S

Hur skapar man en återbruksmarknad? Nu är 2025 här, året då Göteborgs Stad ska halvera sina klimatutsläpp och också året då flera såväl offentliga som privata fastighetsägare lovat genom Handslaget, https://lnkd.in/dsT9Hupz, att återbruk ska vara ett förstahandsval. Stadsfastighetsförvaltningen jobbar mot målet bland annat genom att ställa krav på återbrukade produkter i alla projekt. För att få igång en storskalig återbruksmarknad krävs att vi är många som efterfrågar och ställer krav samtidigt. Kickstarta årets återbruksarbete genom att delta på CMBs kunskapslunch den 21 jan. Lyssna till Nina Jacobsson Stålheim, strategiansvarig för hållbart byggande för Göteborgs Stad och utvecklingschef inom ekologisk hållbarhet på AB Framtiden, som berättar hur staden driver på för det klimatneutrala byggandet. Anna Wetterberg, projektledare på Framtiden Byggutveckling berättar också om utmaningarna med att uppnå storskaligt återbruk i Kvarteret Återbruket. Här är mer info och anmälan till eventet: https://lnkd.in/drAC96cN